suffpuff

Var dig själv - Alla andra är upptagna!

<3

° I want to be a mystery - yet to be known

I want to be together - yet alone

Is it to much to ask, to be famous - yet unknown?

To be a wanderer - yet have a home

My insecurity makes me sick - yet my confidence makes me thick

Can I live in a lie - yet be true

Can I be unique - yet so like you?

Have no control - yet know what to do?

Can I be ugly - yet beautiful too °

Jag har haft en stund nu.

en stund för mig själv. Snön yr utanför och liksom slår mot fönstret.

På samma sätt är det i mitt huvud, alla tankar, känslor och behov liksom yr omkring

utan vetskap vad som är ut eller in, rätt eller fel.

Ingen vetskap längre om världen är upp eller ner.

Har varit här uppe i Kävlinge nu i tre dagar. Tror jag behövde det.

Inte för att få komma ifrån, rymma eller andas ut eller så, utan bara för att få sitta ner, ensam och tänka.

Liksom få mitt huvud klart på vissa punkter helt enkelt.

Läste en jättefin, kort dikt idag:

- A man asked GOD - God, what is love?

God said - Go to the garden & pick the most beautiful flower & bring it back here.
The man returned a while later empty handed & told God that he had  found the most beautiful flower,

but he just kept walking in hopes of finding a better one.
And after a while he had realised that he had ignored the best one.
He went back but could not find it there any longer.
GOD then said - Son, This is love. You don't value it when you have it but you repent when you loose it.

Det fick mig att tänka lite.

Kärlek är underbart. Kärlek är svårt.

Vi börjar som en tom bok, & för var dag som går, fylls sidorna med text.

Dem fylls med minnen, historier, skratt vi delar.

Varje dag tillsammans är en gåva.

Ibland tror jag att vi behöver uppskatta lite mer, än att hellre ta varandra för givet.

Ett förhållande bygger inte på att gå olika vägar eller att ta varandra för givet.

Iallafall inte i min värld.

Ett förhållande bygger på först och främst - kärlek. Det bygger på ärlighet, trohet och gemenskap.

Förlorar vi det, vad är det då för förhållande?

Jag har Dennis, min Hunni.<3

Om man räknar bort små avbrott och liknande så har vi varit tillsammans i ungefär 26 månader.

Och för var dag som går, blir jag lite mera förälskad i dig. Om det ens går.

Jag önskar att jag kunde beskriva i ord hur jag känner inombords alla gånger, men det är svårt.

Jag vill bara att du ska veta, att jag älskar dig - innerligt.

Jag är bara rädd, att vi glider ifrån varandra ibland. Det skrämmer mig.

Men vår kärlek är starkare än så.

Vi måste bara lära oss varandra, våra gränser och tabus.

Jag tänkte avsluta nu, innan alla tycker det här är tråkigt.

Men det är om detta mina tankar går till just nu.

Jag blir nog kvar här i soffan, invirad i täcket en stund till innan jag kryper till sängs.

Ska hem imorgon, ska bli skönt.

Sov gott alla, och ta väl hand om er.

Efter imorgon har jag inget internet igen, så det lär återigen bli en lucka mellan inläggen

& för det ber jag om ursäkt

Godnatt